Läser manus i skuggan

Så skönt det är att sitta i skuggan och läsa. Just nu läser jag
mitt eget manus. Spökkullen har legat i byrålådan så länge
att den inte längre är fräsch i mitt huvud, men nu har jag
snart stenkoll på den igen.

Idus ska ge ut Spökkullen

”Tack för förtroendet att få läsa. Vi är absolut intresserade av att ge ut den”

De orden. De orden kom i ett mejl i dag. Jag trodde knappt att det var sant. Eller, nej – jag trodde att det var något lurt med det hela.

När mejlet från Idus förlag damp ner i inkorgen var jag övertygad om att det var en refusering. För något år sedan skickade jag mitt manus ”Spökkullen” till Bonniers, Norstedts, Piratförlaget, Rabén & Sjögren samt Wahlström & Widstrand.

Efter några veckor kom refuseringsbreven. Till slut var det bara brevet från Wahlström & Widstrand kvar att vänta på, men därifrån kom inget svar alls. Refuseringarna var rätt väntade, men de känns förstås ändå.

Sedan en dag upptäckte jag förlaget Idus. Då hade mitt manus tillbringat flera månader i byrålådan. Jag blev genast nyfiken och bestämde mig för att skicka in mitt manus. Den tredje maj gick mejlet i väg. Men jag fick inget svar. Till slut insåg jag att de nog inte skulle svara.

Men så en dag. Ja, alltså i dag, som kom mejlet. Och det är inget lurt med det. Det är alldeles äkta och betyder att jag ska få min första bok utgiven. Det är definitivt dags att hjula omkring på gräsmattan och hojta av lycka.